Gepetto och Sergei

Inkommande sommar kommer jag att stå på en bekant scen. I juni 2022 kommer ni att kunna se mej som Pinocchios far Gepetto, samt i en biroll som den onda Sergei. Dessutom kan ni se min skönsjungande dotter som den goda fén!

Hittills har vi haft två repetitioner och en provsjungning med Finnsarna. Rep 0 var hej på er alla och genomläsning av pjäsen och i söndags på första egentliga repetitionen gick vi igenom de första par scenerna. Och så i igår provsjöng en del av oss sina låtar så att Thilia, vår snitsiga insjungare, kunde kolla vilken tonart som inte skrämmer bort publiken. I mitt fall blir mitt öppningsnummer antagligen i originaltonart och Sergeis Åsnor ska ni va tar vi upp ett tonsteg (vilket ännu lämnar utrymmte till lite falsettgnäll om strupen godkänner).

En piffig detalj är att Fröken och jag har många gemensamma scener, vilket är lite praktiskt med tanke på transporten. Snart blir det ju dessutom cykelsäsong, vilket långtida läsare av denna blogg¹ kanske minns är något jag uppskattar, speciellt i kombination med teater. Och har jag inte skrivit om det så är sammandraget det att det är riktigt skönt att trampa hem i sommarkvällen efter avslutad föreställning (och eventuellt en liten snackis och en mestadels alkoholfri bubbeldryck med såna i teamet som heller inte har fullt så bråttom hem). Ja, jag ser fram emot sommaren. Och teatern. Och publiken. Det ska bli så gött.

En detalj jag inte kan låta bli att märka är att jag på Finns spelar väl menande men inkompetenta fäder, med biroll som gruffiga sluskar (på Fallåker spelar jag män utan byxor). Ett klart exempel på typecasting. Både Efraim och Gepetto slarvade på nåt sätt bort sitt respektive barn och borde med facit på hand kanske aldrig fått faderslicens. Å andra sidan var deras barn självständiga, om så inte i båda fallen fullt lika kompetenta att hålla reda på sej själva.

På vägen hem från repetitionen åkte vi en sväng via Finns scen. Den nya läktaren känns gedigen (och snöig; dito scenen är täckt med en halvmeter snö). Högst uppen är där en teknik-koppi. Men den största överraskningen var att backstage-konttin var försvunnen. Enligt producent Malin hade den blivit till den grad murken att den behövde pensioneras. Var vi ska dricka kaffe nästa sommar är än ett mysterium.